torkskåpet

när droppet från kaffebryggaren
slutat
då är jag kanske lycklig.

De där småsmå stunderna
jag inte kan fånga.

När köksdatorn mullrar och fläkten
slås av,
för att tiden är slut.
kanske släpper min ångest, just då.

När min franska balkong blåser upp och river
ner mina paraderande elefanter.

mitt 1200-bitars pussel som jag lagt på,
i snart 3 månader. När jag tappar det
i golvet och alla bitarna.
och rosen du gav mej hänger kvar.
Blickar över mina nytvättade mattor.

Men du finns inte kvar. kanske är jag lycklig då.

När torkskåpets dunkande blivit ohörbart
för att det smälter in. kanske kan
jag andas. Därför. För att just
torkskåpet gör att jag inte hör något
annat.

När jag slagit så hårt hårt hårt jag
kunnat med knutna nävar i madrassen
och sagt till väggen att jag hatar dej.

När tuschen i min penna tar slut. Trots
att jag slickar på spetsen. kanske är
jag lycklig då.