jag skriver bara avskedsbrev
har du fått en brev så är det det
har det nått till din adress
så är det över, no sucess

men du vet var du har mej
jag finns ingenstans
hur du än letar
inte en chans

en tisket en tasket
en liten och gul sak
ett mjukt kuvert som kudde
och frimärken.

det känns väl
får skrivkramp
men skriver det ändå.

avskedsbrev till någon
som aldrig kan förstå

som aldrig ville tro att jag var mera värd ändå

det känns så djupt så konstigt
gör så jävla ont

att inte vara älskad
att skriva utan adressat.

fast ibland skriver jag till er,
som finns på riktigt.

när ni gör det
när ni faktiskt gör det

men jag skriver bara avskedsbrev
och töntiga små lappar,
som ni inte förstår att uppskatta.

för varje dag som går.
sen himmel. stressade grisar.

grisen, nu är jag där.
flåsar, flämtar och gråter som en besatt.

vad jag ville krama dej då.

vad orolig jag var, ville bara ha dej där.

skriver du annat än avskedsbrev?
du skriver till mej ibland.
skrev.
gjorde.
dåtid.

finns du inte mer?
jag hörde din röst, i ett sms.
eller var det på telefon?


ibland vet jag inte.
skillnaden.

jag skriver små notiser,
som aldrig kommer fram

sms i utkast, slängda till ingen.

var finns du?
som uppskattar nostalgi och tönteri?

fast DU gör ju det.
ibland.

men jag

jag skriver bara avskedsbrev.